Grekland: nej till orättfärdiga låneskulder och svältkurer.

Att livet för de flesta greker blivit mycket hårt de senaste åren, har nog de flesta förstått. Det handlar bland annat om en arbetslöshet som dubblerats från 9 till 18 procent, en ungdomsarbetslöshet på 40 procent, lönesänkningar på 30 procent för offentligt anställda, kraftiga nedskärningar och sammanbrott inom vård och omsorg samt ökad öppen fattigdom och misär.

Den nyliberala ideologen Johan Norberg – som inte förnekar den svåra situationen för grekerna – skrev den 14 maj en artikel i Expressen med titeln ”Skyll inte krisen på nyliberalismen” . Artikeln handlar om situationen i Grekland och polemiserar mot en tidigare artikel av Kajsa Ekis Ekman. Att Norberg rycker ut till nyliberalismens försvar är inte förvånande, men som Kajsa Ekis Ekman svarar i en kort replik, så är kanske inte tillfället så väl valt:

I Johan Norbergs värld är det som vanligt: alla problem beror på staten och kan lösas genom att man låter kapitalismen löpa amok. Det är obetalbart att han fortfarande predikar detta lika glatt efter finans­kraschen! Känns det inte lite som att agitera för kärnkraft i Fukushima?

Man kan verkligen hålla med om att det borde vara svårare att torgföra de nyliberala idéerna nu. Men samtidigt är det denna verklighetsbeskrivning som fortfarande dominerar hos borgerliga ledarsidor och stormedias journalister. I UNT kan vi läsa på ledarplats att det grekiska folket inte tar ansvar genom sitt sätt att rösta och bilden av de lata och slösaktiga grekerna har inte heller försvunnit från media. Det är också den bild av verkligheten som Johan Norberg ger:

Det var inte en svältkur som inledde krisen. Svält­kuren var resultatet. Det började tvärtom med att den grekiska staten badade i pengar efter att euromedlemskapet sänkt räntorna, och slösade bort dem på offentlig konsumtion, skrytprojekt och korruption. Under det första decenniet med euron höjdes lönerna med 34 procent, utan att produktiviteten ökade och de offentliga utgifterna expanderade med mer än 6 procent per år.

Bilden av för låg arbetsinsats och för höga välfärdskostnader har spridits länge av media. Jag tror inte att den är sann. Visst har det slösats, men inte med pengar till välfärd. Däremot med enorma utgifter för polis och militär. Och visst är korruptionen och skattesmitningen ett problem. Det är en avgörande orsak till att statens intäkter varit för låga. Men i Grekland såväl som i Sverige eller vilket land som helst så är de stora smitarna de allra rikaste inte de vanliga löntagarna. Men det är de som är minst skyldiga som nu drabbas och drabbas värst. Dessa vanliga grekiska löntagare arbetar hårt, ja ofta hårdare och under sämre förhållanden än många andra folk i Europa och deras förmåner är inte alls så som det framställs i många vandringsmyter som förs vidare av höga ministrar både i Sverige och i andra länder.

T.ex. var veckoarbetstiden i Grekland 41,3 timmar 2010, den faktiska pensionsåldern för män 61,9 år (genomsnitt i Euroländerna: 61,5 år) och för kvinnor 59,6 år (jämfört med 60,4 år).

Om man ser på siffror över antal anställda inom offentlig sektor så ligger Grekland mycket lågt bland OECD-länderna, bara 7,9 procent av alla anställda jämfört med snittet i OECD på 15 procent.

Däremot har Grekland väldigt höga militärutgifter. År 2010 låg de på 3,1 procent av BNP, vilket kan jämföras med andra länder i Europa som t.ex. Spanien (1,1 procent), Portugal (2,2 procent), Italien (1,8 procent), Frankrike (2,3 procent), Tyskland (1,4 procent) eller Storbritannien (2,6 procent). En intressant ”detalj” i det sammanhanget är att 35 procent av vapnen som köptes in kom från Tyskland och 23 procent från Frankrike.

En annan förklaring till underskotten i statskassan är så som jag förstått det kapitalflykten. En beräkning säger att de rika i Grekland t.ex. har mer än 200 miljarder euro på schweiziska bankkonton. Och den nuvarande krisen driver ännu fler rika t.ex. att investera i fastigheter i London istället för i det egna landet. Grekiska köpare stod för 2,63 procent av de exklusiva fastighetsköpen i London hittills under året.

 Ska det grekiska folket tvingas att fortsätta svältkuren för att betala av på statsskulden? Nej, det anser jag inte. För det första är åtgärderna helt orättfärdiga, de slår mycket orättvist och ondskefullt. För det andra drabbas inte de skyldiga och för det tredje kommer de inte att lösa krisen utan bara förvärra den. Skyldiga till skulderna är landets rika tillsammans med korrumperade politiker och giriga banker. Större delen av pengarna går till räntor på statsskulden. Som Per Björklund skriver i en mycket intressant artikel i Fria Tidningen:

Enligt den senaste överenskommelsen med IMF och EU i februari går pengarna till ett särskilt konto varifrån de bara betalas ut i omgångar i takt med att grekiska statsobligationer förfaller till betalning. Syftet är att garantera att banker och privata institutioner som lånat ut pengar till Grekland får betalt först – oavsett vem som sitter vid makten i Aten. Av de 4,2 miljarder euro som betalades ut till Grekland den 10 maj gick 3,3 miljarder till att betala av tidigare lån från Europeiska Centralbanken.

Även om ”svältekonomerna” fortfarande tycks dominera debatten så börjar det också höras röster från olika ekonomer som ifrågasätter åtstramningspolitiken, som t.ex. nobelpristagaren Paul Krugman eller Stefan de Vylder .

Det grekiska folket behöver verkligen en annan politik: en politik som beskattar de rika och stoppar skattesmitandet och korruptionen och samtidigt skär ner i de vansinniga militärutgifterna och genomför en avskrivning av skulderna.

En annan intressant artikel ser jag just nu i den radikala tidskriften Röda Rummet. Det är en jämförelse med upproret i Argentina 2001:

Upproret ledde till att alla betalningar på statsskulden omedelbart stoppades. Landet bröt i praktiken med det internationella finanssystemet och – efter ett par år – uppnåddes en rekordhög ekonomisk tillväxt, som kommit att gynna landets fattiga befolkning och lyft miljoner människor ur den extrema fattigdom man pressats ned i.

 Det är ett både tankeväckande och hoppingivande perspektiv på krisen.

Media:  SvD, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2 , DN

Bloggat:   SvenssonJonas WikströmJinge, Kildén&Åsman, Jonas Sjöstedt

Intressant

Följande inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Är skuldkrisen grekernas fel? « PEPPRAT RÖDGRÖNT
  2. Låt Loreen vila en stund! | Jinge.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: