RUT och svartjobben – igen.

Jag skrev nyligen om RUT med anledning av ett inslag på Aktuellt den 30 december: Pålsson, RUT, städjobb och Volvobilar. Påståendet att RUT är till för alla framstår som alltmer falskt och anhängarna till RUT förnekar inte ens längre att det främst gynnar de rikaste.

Men ett argument för RUT-avdraget har bitit sig kvar: ”Det gör i alla fall svarta jobb vita”. Personligen tycker jag att det är ett stötande argument att man ska subventionera rika skattefuskare för att få bort fusket. För samtidigt klämmer man konsekvent och utan misskund åt fattiga bidragstagare. Ändå går det inte att bortse från argumentet. Och med tanke på att skatteverket uppskattade summan av förlorade skatteinkomster på grund av svartarbete till 115 – 120 miljarder kronor redan år 2006 så blir det ännu viktigare.

 Men nu ser jag en bra artikel i LO-tidningen som kritiskt synar argumenten för RUT, där man hänvisar till en forskningsrapport som Institutet för framtidsstudier har tagit fram: ”Bland Rolexklockor och smutsiga trosor” av Anna Gavanas och Alexander Darin Mattssson.

I rapporten beskrivs hur den ”informella städsektorn” omfattar allt från svartarbetande papperslösa migranter till svenska medborgare med vitt arbete men svart arbete som ”extraknäck”. Forskarna menar att både de vita och de svarta delarna av marknaden samverkar och påverkar varandra. Man finner inte något belägg för att den svarta sektorn minskat. Istället har marknaden ”segmenteras”, alltså delats upp i olika mindre delar. Att det går att konstatera att antalet formella företag har ökat, ”behöver inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört.” Och enligt Skatteverkets rapport har de nya kunderna på ”RUT-marknaden” till 65 procent ”inte tidigare köpt hushållstjänster vare sig svart eller vitt: efterfrågan har uppstått i och med lägre priser, nya prioriteringar, vanor och ”behov” i hushållen.

Anna Gavanas säger också:

– Vi låtsas fortfarande som om alla de människor som befinner sig som arbetskraft i den svarta marknaden inte finns och vi blundar för att efterfrågan på svarta hushållstjänster fortgår trots RUT-avdragets införande.

Hon menar också att RUT både lett till inkludering och exkludering:

–          Arbetare som fått tillträde till formella delar av hushållstjänstesektorn upplever förbättrade villkor medan de som är kvar på den svarta arbetsmarknaden upplever ytterligare marginalisering.

Ett av de vidrigaste uttrycken för detta är enligt forskarna de mycket vanliga sexuella trakasserierna, där arbetare tvingas utföra ”sexuella tjänster” och jobba gratis. Så nog är RUT en kvinnofråga också men inte på samma sätt för den liberala ledarskribenten i storstaden som för den papperslösa immigranten.

intressant