Ekeroth lämnar allt utom lönen…

Affären kring sverigedemokraternas tre järnrörsmän fortsätter. Nu meddelar Kent Ekeroth att han lämnar sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson och sitt deltagande i riksdagens utskottsarbete. Om detta kan man säga att OM en järnrörsman skulle kunna fortsätta att uppbära ett politiskt uppdrag som talesperson i rättspolitiska frågor då vore den svenska demokratin ännu mer hotad än den redan är.

Partiets gruppledare Björn Söder tycker att detta tyder på ”självrannsakan och gott omdöme”. Björn Söder har uppenbarligen inte en speciellt hög eller nyanserad uppfattning om innehållet i begreppet ”gott omdöme”. Är allt som inte är ett uselt omdöme (i detta fall att sitta kvar) uttryck för ”gott omdöme”?

Mer oroande är att Söder tillägger att Ekeroth nu ska ”ägna sin tid åt att bygga upp förtroendekapitalet igen”. Med tanke på  Söders frikostiga uppfattning om vad som är uttryck för ”gott omdöme” så kan man misstänka att den tid de räknar med för att Ekeroths ”förtroendekapital” ska vara återuppbyggt är mycket kort. Lika kort som massmedias glömska.

Däremot sitter Ekeroth kvar som riksdagsledamot. Så långt sträckte sig inte det ”goda omdömet”. Och det mest intressanta och det som vi bör lägga på minnet är det som fångas i en rubrik ifrån TT Dagens Nyheter:

Ekeroth lämnar allt utom lönen.

Det kan vara bra att minnas nästa gång man hör någon sverigedemokrat hetsa mot bidragstagare.

Media: AB, DN, SvD

Bloggat: Annarkia, Röda Malmö, Varghjärta, INTE RASIST MEN

Intressant

Bloggat om SD

Agendas oförmåga

Den 1 december förra året kunde man på TVAktuellt se en debatt mellan sd:s Jimmie Åkesson och centerpartiets nya ledare Annie Lööf. Det slående med den debatten var hur svarslös och svag Lööf var i bemötandet av Åkessons åsikter. Jag skrev ett blogginlägg om denna debatt då som jag nu kommer att tänka på efter att Jimmie Åkesson intervjuats på Agenda av Anna Hedenmo. Det finns likheter i oförmågan. Fast i Hedenmos fall är det ännu värre, dels för att hon hade ”drömläge”, dels för att hon trots detta gör ett så dåligt journalistiskt jobb.

Johan Croneman skriver i DN en alldeles utmärkt artikel om denna sorgliga journalistiska oförmåga. Läs den.

Som ett uppiggande alternativ till stormedias oförmåga kan man också läsa bloggen inte rasist men.

Hos Dagens Arena finns också en mycket bra artikel av Per Wirtén som kritiserar stormedia för deras undfallande behandling av SD.

Intressant?

Sätter Löfven ned foten mot den egna medlemsopinionen?

Den 10 oktober skrev jag en blogg om den s.k. valfriheten och detta med vinst inom välfärdssektorn (Apropå valfriheten: finns det likheter mellan segregering av romer i Slovakiens skolor och den svenska skolsegregeringen?) Frågan är mycket viktig. Den kommer också att behandlas på socialdemokraternas kongress i vår. Apropå denna kongress så avslutade jag artikeln så här: ”Jag börjar alltmer tycka att denna kongress och de beslut som tas där kommer att vara bland det viktigaste som händer i svensk politik det närmaste året.”

Jag har sen kommit att fundera på om det var en så välbetänkt formulering. I en perfekt värld där demokrati verkligen fungerar enligt teorin i alla partier så vore det sant. Men de socialdemokratiska partiledningarna har ju under åren varit mycket skickliga på att hitta på lösningar på problemet med ”gräsrötterna”. Tänk på kärnkraften eller EU-frågan t.ex. Något som den här bilden från vänsterpartiet i Flen (tror jag att det var) visar på ett bättre sätt än vilken som helst text:

En skarp och lika skrämmande som informativ inblick i de auktoritära strukturerna inom den socialdemokratiska partistyrelsen får man i en artikel från tidningen Folkbladet i Västerbotten. Där ställs frågan om socialdemokraterna förlorade valet redan nu genom partistyrelsens överkörning av medlemmarna.

Ledarskribenter på de borgerliga tidningarna har redan börjat hurra för Löfven och anse frågan avgjord INNAN partikongressen. Synen på demokrati är verkligen inte mycket att hurra för!

Tyvärr är det ju knappast realistiskt att tro att vänsterpartiet ska få så stort stöd så att de kan avgöra denna fråga. Därför är diskussionen inom socialdemokratin trots att man kan förtvivla, ändå så viktig i denna fråga. Socialdemokrater som på den senaste tiden skrivit mycket bra i denna diskussion är t.ex. Lena Sommestad (blogg se nedan), Bengt Silfverstrand (också blogg, se nedan) och Carl Lindberg som i ett debattinlägg i UNT bland annat skrev att:

Om vi accepterar vinstintressen inom skolan så får verksamheten ett annat mål än det som finns formulerat i skollag och läroplaner.

Det förra språkröret för miljöpartiet Birger Schlaug punkterar på sin blogg också skarpt propagandan om att valfrihet kräver vinst, på ett sätt som man skulle önska att man fick höra från MP:s nuvarande ledning. Ja, även en liberal som Anna Dahlberg (Expressen) har argumenterat sakligt och bra i frågan.

Sen finns det i den här frågan som vanligt också (minst två) mycket bra artiklar på bloggen Ett hjärta rött.

Kommer sakargumenten och den folkliga opinionen räcka? Eller kommer det bli ännu ett steg bakåt för demokratin?

Media: DN, Expressen (Anna Dahlberg), SvD, UNT

Folkbladet

Folkbladet2

Bloggat: Lena Sommestad, Bengt Silfverstrand, Essbeck, LO-bloggen,  Ett hjärta rött1, Ett hjärta rött2

Schlaug

Uppsala

Intressant?

%d bloggare gillar detta: