Låt inte det sämsta göra det bättre till det enda.

When you think that you´ve lost everything                                                                                                      

You find out you can always lose a little more.

                                                    Bob Dylan*

 

Dessa föga uppmuntrande versrader från årets nobelpristagare I litteratur dyker då och då upp i mitt huvud.   Att det kan bli sämre är något som vi vet men ändå ofta överraskas av.

På väg utför..?

På väg utför..?

Då finns också ständigt risken att vi släpper det som vi egentligen önskade, trodde eller hoppades på och bara förhåller oss till försämringen. Kanske inte så att vi ”gillar läget”. Den frasen finns det ju dom som försöker leva efter. Alltför många tyvärr. Men vi måste ju ändå vara realistiska, eller hur? Eller går det kanske att förena realism med bevarade drömmar och visioner?

Du kanske inte förstår vad jag menar. Så jag ska ta två exempel för att försöka visa det.

  1. Välfärdsstaten som allt vi vill ha eller…?

Det första exemplet handlar om välfärdsstaten. Här måste jag bara börja med att skilja på de bägge orden ”välfärd” och ”välstånd”, som jag tycker blandas samman alltför ofta. För mig är välstånd ungefär detsamma som rikedom. Ett land kan vara rikt men rikedomen kan vara ojämnt fördelad. Välfärd handlar däremot om det gemensamma, om hur rikedomen omfördelats och om hur rättigheter kring vård, skola och omsorg byggts ut som en följd av politiska beslut i perioden efter andra världskriget.

Många –  inte minst borgerligt tänkande människor –  tar denna välfärdsstat för given. Uppenbart blir det till exempel när folk både klagar på skattehöjningar och brist på välfärdstjänster. Men även bland mer vänstersinnade människor har man nog tagit välfärdsstaten för given. forfallethusMånga av oss som växt upp med välfärdsstaten kunde inte på 1970-talet föreställa oss de enorma nedskärningar, privatiseringar och ”marknadiseringar” som faktiskt skett de senaste decennierna. När välfärdsstaten stod på sin höjdpunkt så var många av oss också kritiska mot den på många sätt. Mot byråkratismen, mot brister på insyn och inflytande, mot stelbenthet och brist på mångfald, mot den dominerande borgerliga ideologin i skolan osv osv. I den här kritiken hade vi rätt. Men vi har ofta tenderat att glömma det när vi istället blivit tvungna att försvara själva välfärdens existens som sådan. Då glömmer vi ofta också det som norrmannen Asbjörn Wahl påpekar i en av de bästa böcker som skrivits om välfärdsstaten, nämligen:

Att välfärdsstaten aldrig var ett uttryckt mål for arbetarrörelsen innan denna samhällsmodell realiserades. Det i program uttryckta målet såväl för de kommunistiska som för de socialistiska och socialdemokratiska partierna  var socialismen…..

                                                                                Velferdsstaten vekst – og fall? s. 47

Jag tror alltså att det är viktigt att vi inte tappar detta perspektiv när vi försvarar välfärdsstaten, dels därför att det helt enkelt fortfarande finns kritik mot välfärdsstaten som är viktig att lyssna på. Men också därför att det alltid funnits ett alternativ som siktade högre och att historien inte slutar  nu. Vi får inte tappa perspektivet på att något annat och bättre skulle vara möjligt.

  1. Dagens Nyheter och SVT eller facebook-bubblan?

Nu talas det alltmer om hur de alternativa medierna gör att vi kan leva i olika bubblor där vi bara bekräftar den bild av världen som vi redan skaffat oss.bubbla Det är ju en på många sätt skrämmande utveckling där framförallt extremhögern mycket skickligt använder nätet för att sprida både sina lögner och sitt budskap. Och nog finns liknande problem även bland mer progressiva människor. Jag minns för några år sedan när jag nämnde en intressant artikel i lokaltidningen (UNT) här i Uppsala för en politiskt organiserad vänsterbekant. Han svarade med att han inte läste borgerliga tidningar. Inte övht alltså. Det är en inskränkt och sorglig inställning. Det står inte bara propaganda i tidningar av UNT:s typ. Där jobbar också flera duktiga journalister som gör viktiga nyhetsreportage. Man kan ju också tycka att det är bra att känna till motståndarnas argument som de formuleras i tyckarartiklarna. Inte minst därför att många människor tar till sig dessa argument.

Men innebär detta att det inte finns berättigad kritik även mot etablerade medier? Jo, verkligen. Och det finns en risk att vi glömmer bort det också när vi ser hotet från den reaktionära hat-bubblan. Häromveckan demonstrerade riktiga nazister i Stockholms mest centrala delar. De möttes av en del motdemonstranter och en mängd poliser som såg till att nazisterna fick gå där ostörda. Om detta informerades alla som tittade på SVT:s nyhetsförmedling. Men samtidigt ordnades en stor fredlig samling mot nazisterna på Sergels torg, organiserad av fackliga och politiska organisationer. Den samlade mellan 4000-5000 människor. Det informerade inte SVT:s nyheter om. Det ”fanns” inte. Och de flesta som inte var där eller fått information om det via andra medier vet naturligtvis inte heller om det. Det här är bara ett exempel. Men alla vi som varit med i alternativa rörelser en längre tid vet att detta inte är ovanligt. Det är bland annat därför det har behövts alternativa medier från arbetarrörelsens alla olika tidningar eller 1960-talets Vietnambulletiner fram till dagens olika alternativa medier i pappersform eller på nätet.

Så bekämpa och avslöja nätets troll och hatbubblor. Fastna inte heller bara i din egen bubbla utan sök efter all sorts seriös information, var källkritisk (se facebook-video) lyssna på nyheter, läs också borgerliga tidningar (de flesta av de största är ju det) MEN gör inte dessa borgerliga medier bättre än de är bara för att det idag finns det som är värre. Nöj dig inte med dem.

Vänsterpressens alla olika tidningar och olika alternativa medier behövs mer än någonsin idag för att avslöja och upplysa. Och för att ibland bara tala om att något viktigt som hänt faktiskt har hänt.

PS: En sådan ny alternativ röst på nätet startade i veckan. Den heter eFOLKET och vill vara ”en folklig, lokal och kosmopolitisk Eskilstuna-tidning”. Kolla in den!

_________________

*Dylan: Tryin´To Get To Heaven (before they close the door) på Time Out Of Mind 1997

 Intressant?

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: