Argumenten kring vinst

Här kommer en liten argumentationssamling.

Då den nuvarande regeringen tillträdde kom man överens med Vänsterpartiet om att tillsätta en utredning om vinster i välfärden under ledning av Ilmar Reepalu. För ett tag sedan ”läckte” uppgifter från denna utredning som talade om att ”begränsa företagens vinstuttag till åtta procent av investerat kapital plus inflationen”.

Så som debattläget är i vårt land numera så hördes de röster som tyckte denna ”begränsning” var upprörande mycket mer och högre än de som hade förväntat sig ett slut på vinstuttag i välfärden. Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv kallar det till exempel för ”ett djupt ingrepp i den privata äganderätten”. Så långt har det alltså gått så att kapitalägarnas företrädare ser det som en omistlig rättighet att få del av skattemedel. Denna upprördhet är svår att ta på allvar. Är det inte rentav så att de skrattar invärtes men driver spelet dit de vill, som de gamar de är?gam

Men i samband med att det tandlösa förslaget till ”vinstbegränsning” läckte ut så upprepades också åter en drös av de argument som används för rätten till vinst inom välfärden.

Därför har jag samlat en del av dessa argument här och fortsätter tjata:

  • Det är extremt att förbjuda vinst i välfärden

Många borgerliga debattörer har hojtat om extremism, marxism, ryska metoder eller rentav ”fondsocialism”. Men det enda som är extremt är just existensen av dessa vinstuttag inom välfärden. Efter att Chile nyligen avskaffade denna möjlighet så är Sverige ensamt i världen om detta. Internationell expertis har också varnat för den svenska utvecklingen.

Henry Levin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Columbia University i USA, sa till SR häromåret att det svenska systemet var det mest extrema och att det hade negativa följder för den svenska skolan.

I Veckans Affärer kunde man i februari 2012 läsa:

Faktum är att ingen annanstans än i Sverige kan offentliga skattemedel så enkelt omvandlas till privata vinster…..

Sverige har på kort tid blivit ett av världens mest avreglerande länder för välfärdstjänster. Det är en tillväxtbransch med bubbelvarning där riskkapitaljättarna utnyttjar ett politiskt vakuum med obefintlig kvalitetskontroll.

Fram träder en hel sektor som sysselsätter tiotusentals anställda, men kontrolleras av ett fåtal bolag och där kvalitetskontrollen inte sällan är underordnad kostnadskontrollen.

  • Vinstdrivande privata välfärdsföretag kostar inte mer

 Vi betalar alltså för något, lika mycket till privata som kommunala utförare. Men när vi betalar till privata utförare så används inte hela summan till det som den är avsedd för. Det är ju på det viset som det uppstår en vinst. Sättet att göra det är genom att minska kostnaderna, främst kostnaden för personal. Hur då? Låt oss ta skolområdet som ett exempel. Här sker detta uttag på i huvudsak två sätt. Dels har man lägre löner. Lärare på friskolor tjänar ungefär 3 000-4 000 kronor mindre än lärare på kommunala skolor. Dels har man färre anställda per elev. Det senare blir möjligt så länge man rekryterar ett urval av elever som inte har så stort behov av stöd. Hittills har detta också varit fallet när det gäller många friskolor. På detta sätt har den ökande segregeringen gått hand i hand med vinstintresset. Så visst har det kostat ”oss skattebetalare” något i form av både minskade resurser inom skolsystemet som helhet och ökade klyftor, med generellt försämrade skolresultat som följd.

  • Vinst betyder inte sämre verksamhet

Förutom en mängd skandaler som uppenbart visat att det blivit sämre så har både forskning och tunga instanser också hävdat just detta. En sådan tung instans som Kungliga Vetenskapsakademin menade till exempel i en artikel i SvD att: ”Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras” därför att systemet ger ”upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet”.

Och när Riksrevisionen i en rapport granskade vad som hänt inom vården så menade man att det är främst patienter med mindre vårdbehov och högre socioekonomisk status som gynnats. Däremot hade det blivit svårare att uppfylla vårdens principer om likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka ska prioriteras

 

  • Vinstgivande verksamhet kan till och med vara bättre

Ja, naturligtvis förekommer det att en del vinstgivande verksamheter är bättre än de kommunala. Men tyvärr har det ofta att göra med att orättvisorna ökar. Några får det bättre. Andra får det sämre inom den skattefinansierade verksamheten. Till exempel väljer många föräldrar att sätta sina barn i friskolor trots att bemanningen är lägre. Hur hänger det ihop? Det första som man kan säga om det är att hela den skattefinansierade skolsektorn (eller välfärdssektorn för den delen) måste ses som en helhet. Pengar som försvinner ut från denna verksamhet är förlorade pengar för sektorn som helhet oavsett om de försvinner ut från en skola där brukarna är nöjda. Dessa pengar skulle ha kunnat användas där behoven är större. För det är ju detta med behoven som det handlar om. De är olika. En del barn/elever behöver mer stöd av olika slag än andra på samma sätt som vi har olika vårdbehov. En otrevlig sida av valfriheten är att den sociala segregering som redan ökat i boendet ökat än mer genom det fria skolvalet. Föräldrar med en högre social position väljer bort den lokala skolan om där finns många barn som behöver extra stöd. På många friskolor samlas därför barn som helt enkelt kräver lägre resurs. Där går det att göra vinst samtidigt som de kommunala skolorna i fattiga förortsområden får fortsätta att slita mot allt sämre odds. Genom att inte se skolsektorn (eller välfärdssektorn) som en helhet trollar man bort denna problematik.

  • Det är ingen skillnad på att bygga och driva ett sjukhus

När man säger att våra skattepengar som är avsedda för t.ex. skola, vård eller omsorg bara ska gå till det och inte till något annat då brukar vinstförespråkarna säga att kommunen ju köper tjänster och produkter av företag som går med vinst. Vad är skillnaden? De som resonerar så ser uppenbarligen inget som helst problem med vinster i någon som helst verksamhet. De ser inte heller skillnaden mellan olika typer av verksamheter. Naturligtvis kan man diskutera vinst inom alla sektorer av samhället. De orimliga och stötande vinsterna inom bank- och finanssektorn till exempel.  Men det är en annan (och större) diskussion. Att ett privat företag som säljer varor eller tjänster till kommunen tar ut en vinst är en sak. Det påverkar inte direkt den kommunala verksamheten. Men att föra in vinstintresset i vård, skola eller omsorg påverkar själva verksamheten.

  • Ingen vill driva verksamhet om det inte ger vinst

En som drivit denna tes i nästan varenda debatt är Liberalernas ledare Jan Björklund. Men han har helt fel här precis som på många andra områden. Det finns till exempel en organisation som heter Idéburna skolors riksförbund. I en intervju i Lärarnas tidning i augusti 2013 sa en företrädare för den organisationen bland annat:

Det finns faktiskt ganska många som driver skolor utan att vara ute efter att tjäna pengar. Vi vill visa att det finns friskolor av olika sorter.

På frågan om det borde det vara förbjudet för skolor att dela ut vinst svarade han:

Ja. Annars finns det alltid en frestelse att öka vinsten och ta ut den. Det är en tankegång som inte hör hemma i skolverksamhet.

Och på frågan om man inte ska få ta ut vinst ifall man driver en bra skola:

Det finns alltid möjlighet att satsa ännu mer på skolan och på eleverna.

Och när JB-koncernen gick i konkurs (läs om detta på en gammal blogg) så togs verksamheten över av Stadsmissionens skolstiftelse bland annat i Uppsala. Stadsmissionens skolstiftelse är ickereligiös,  politiskt obunden och driver sina skolor utan vinstuttag.

  • Vinsten återinvesteras

Det avgörande i så fall är ju vad ”återinvesteringen” används till. Flera av de stora vinstdrivna företagen inom välfärden har haft som affärsidé att återinvestera för att expandera för att senare kunna sälja. Man svälter ut till exempel en förskola, gör en saftig vinst och köper en ny förskola, varefter man säljer alltihopa och går över till annan verksamhet.

(En dryg vecka efter att jag skrivit denna artikel så ser jag en artikel av Kent Werne i Dagens ETC 29 sept. som visar på detta välfärdsbolaget Humana som exempel. Mellan 2008 och 2015 gjorde de en total rörelsevinst innan avskrivningar på drygt 1,7 miljarder. Av dessa pengar användes 1,5 miljarder till ”förvärv av dotterföretag” genom uppköp av mindre konkurrenter.)

Dessutom är det naturligtvis ett demokratiskt problem att några privata utförare har rätt att bestämma över detta med investeringarna inom välfärden.

  • Vinsten beskattas

Argumentet om att vinsterna beskattas måste också starkt ifrågasättas då vi t.ex. vet att många verksamheter ägs av riskkapitalägda koncerner som bara betalar en obetydlig eller inte någon skatt alls.

Intressant?

Läs andra bloggar om vinst i välfärden

Läs också en mycket välskriven artikel i GP om ”apoteksreformen”

Advertisements
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: