Gaza – har inte ”självförsvaret” någon som helst gräns?

Jag hör på radion att Livets ord har haft den goda smaken att bjuda in Israels ambassadör till sin konferens här i Uppsala. Ambassadören säger att denna kyrka är gamla vänner och att de alltid kommer till sina vänner. Det finns verkligen olika sorters kristendom.
Att höra den israeliske ambassadörens tal om att den israeliska militären är återhållsam och bara försvarar sig känns helt overkligt. Om man bortser från det bisarra i att en stat som är ockupant, förtryckare och fördrivare av ett helt folk, som ständigt sätter sin järnhäl i den andres kropp, sen talar om ”självförsvar” så tycker man ändå att även dess företrädare borde fundera över om det inte finns någon som helst gräns för detta ”självförsvar”.


Som den judiske historikern Isaak Deutscher skrivit så vägrade de flesta judar att ansluta sig till sionismen (tanken om ett judiskt nationalhem i Palestina) innan nazismen existerade och till och med efter nazismens utveckling. Staten Israel blev en realitet först sedan den sionistiska misstron mot Europa bekräftats genom förintandet av sex av femton miljoner europeiska judar.
Men upprättandet av den judiska staten Israel ledde till en katastrof för ett annat folk, palestinierna, som fördrevs från sina hem och sin jord.
Denna katastrof för det palestinska folket fortsätter och den israeliska statens sätt att ”försvara sig själv” går längs en väg av ständigt upptrappat förtryck och våld mot det ockuperade palestinska folket. Den fred som den nuvarande israeliska statsledningen vill ha bygger på ett fullständigt förnekande av palestiniernas rättigheter. Detta kan bara upprätthållas med förtryck och våld, ett våld vars logik är att ständigt förvärras och ytterst bara tycks kunna uppnås genom en total etnisk rensning.
Man borde fundera över vart denna logik för den israeliska staten, dess ledare och även dess medborgare. Hur man avhumaniseras. (Ett motbjudande uttryck för det senare kan man se på denna video där unga israeler jublar över de döda i Gaza.)

Till sist tycks bara det som blev det judiska folkets tragedi av förintelse och ”slutgiltig lösning” återstå, men denna gång på bekostnad av ett annat folk, det palestinska.
Men en sådan väg av upptrappning kommer inte att vara till fördel för medborgarna i staten Israel heller. Därför är den lilla men ändå aktiva israeliska fredsrörelsen viktigare än någonsin!
Också världsopinionen är oerhört viktig för att förmå Israel att gå en annan väg.
Här i Sverige kan du t.ex. skriva ditt namn på detta upprop. Gör det!

Uppsala
Intressant?
Media på nätet: +972, The Nation, Jadaliyya

%d bloggare gillar detta: